2019-05-15

 

SNF årsmöte 11-12 maj 2019

Av Lennart Castenhag

Årsmötet var detta år förlagt till Nyköping och vi höll till i den gamla medeltida borgen Nyköpingshus.

Under en rundtur i borgen förklarade guiden att alltför mycket av den ursprungliga medeltida borgen nu saknas. Det går därför inte att med säkerhet peka ut den fängelsehåla som Erik och Valdemar kastades in i under Nyköpings gästabud  år 1317.

Foto: Wikipedia

Under söndagen höll Bengt Hemmingsson ett föredrag med rubriken "Myntning i Nyköping" vilket lockade ytterligare medlemmar att ansluta sig till årsmötet.

Bengt inledde med att berätta om Nyköpings medeltida myntning. Därefter redogjorde han för var det myntverk låg där man präglade kopparmynt på 1620-talet och början av 1630-talet i Nyköping.

Anförandet avslutades med Gustav II Adolfs kreutzermynt som kan delas upp i två klasser: klass 1 omfattar den lilla gruppen A som har myntmästarmärke och klass 2 som omfattar grupperna B och C vilka saknar myntmästarmärke. De två klasserna har dessutom markant olika gravörstil och man kan fråga sig om detta kan ligga grund för fördelningen mellan Säter och Nyköping.

Kreutzer med myntmästarmärke.		Kreutzer utan myntmästarmärke.

Diskussionen bland åhörarna tog fart. Detta var tydligen något som engagerade de närvarande på djupet. Bengt styrde upp diskussion med att förklara att det leder till orimligheter att fördela mynten på de bägge myntorterna med ledning av huruvida det finns eller inte finns myntmästarmärke på mynten. Produktionen var nämligen ungefär lika stor i Säter och Nyköping, eller snarare 55 resp 45 procent.

En rimligare tanke är att det fanns samarbete mellan Säter och Nyköping i avseende på att få fram präglingsvalsar. Så hade ju skett tidigare under de bägge produktionsperioderna för Gustav II Adolfs klippingar respektive rundmynt.

De närvarande höll med. Debatten om huruvida kreutzermynten ska fördelas på Säter och Nyköping med ledning av myntmästarmärket kan därmed biläggas.

Dokumenthistorik

2019-05-15   En första utgåva