In English   I   Webbkarta   I   Om webbplatsen

aktuellt kommande
aktiviteter
ungdoms-
hörnan
månadens
utställning
månadens
litteratur
nytt från Nordisk
Numismatisk Union
aktuell numis-
matisk forskning
nyhets-
arkiv
ungdoms-
hörnan

 

Vad numismatik?

Texten nedan är en något omarbetad, och kraftigt förkortad, version av "Vad är numismatik" av Lars O. Lagerqvist och Ulf Nordlind. Återgiven med författarnas tillstånd.

Begreppet numismatik

Ordet numismatik kommer av det grekiska nomisma, vilket betyder mynt. Till stammen i det grekiska ordet har lagts den vanliga ändelsen -ik, som vi känner från andra vetenskaper som t.ex. fysik. Numismatiken är en relativt sen "lära" och uppstod på grund av den tidiga renässansens intresse för antiken - bl.a. mynten. Med tiden kom den att innefatta även andra betalningsmedel samt de med mynten besläktade medaljerna, vars ursprung går tillbaka till renässansen.

I Nationalencyklodepin läser vi bl.a.: "Numismatik ... vetenskapen om mynt, myntsubstitut (sedlar, polletter m.m.) och medaljer. Dess syfte är att på grundval av en systematisk materialsamling och föremålsanalys sätta in dessa föremål i deras historiska sammanhang. Resultaten är av betydelse för t.ex. arkeologi, historia, konsthistoria, idéhistoria, ekonomisk historia och religionshistoria, speciellt i fråga om perioder med få eller inga skriftliga källor."

Forskare och samlare

Om vi undersöker forskarnas väg till numismatiken, finner vi att de haft mycket olika utgångspunkter. Somliga har börjat med att bedriva akademiska studier och genom arkeologi, historia, konstvetenskap eller - mera sällan - nationalekonomi och juridik kommit att ägna betalningsmedlen eller medaljerna sin uppmärksamhet. Andra åter har börjat som samlare och till en början velat lära sig mera om föremålen i sin samling, varefter de med tiden kommit att göra upptäckter, som de önskat delge andra. Ytterligare kategorier står att finna, t.ex. kunniga mynthandlare, som känt ett behov av att kunna förse samlare med praktiskt användbar kataloglitteratur.

Mynten

Med mynt avses ett betalningsmedel (normalt) av metall med bilder, symboler och/eller inskrift, som anger vem som ansvarar för myntets värde. Man skiljer på värdemynt, där metallen motsvarar det åsatta värdet, och kreditmynt, som endast representerar ett visst värde, som utgivaren garanterar. Rätten att utge mynt tillkommer numera statsmaktens organ - i Sverige Riksbanken. Under feodaltiden (medeltiden och början av den nya tiden) var dock mynträtten på många håll mycket splittrad.

De första mynten präglades i Lydien i Mindre Asien ca 625 f.Kr. De första säkert svenska mynten utgavs av Olof Skötkonung strax före år 1000. De tillverkades i Sigtuna. En företeelse som Sverige är i stort sett ensam om är de s.k. plåtmynten - stora rektangulära kopparplåtar, stämplade i centrum och i de fyra hörnen, som utgavs från 1644 till 1768.

Sedlar

Kineserna var först med pappersmynt, eller "Flygande Pengar", som de kallades i Kina på 1200-talet. När Marco Polo återkom till Europa var det emellertid ingen av hans samtida som trodde på hans berättelser om papperspengar. Banksedeln i Europa är en svensk uppfinning - de första utgavs av den Palmstruchska banken i början av 1660-talet. Av stort intresse för samlarna är också de privatbankssedlar som utgavs under 1800-talet.

Medaljer

Med medalj avses de sedan 1400-talet, främst inom västerländsk kultur spridda, gjutna eller präglade föremål i (oftast) ädel metall, som till sin form och utförande erinrar om mynten, men som icke har karaktären av betalningsmedel. Funktionen är endast att fungera som ett konstverk i litet format, som vill erinra om en person, en händelse eller en företeelse. Till Sverige kom medaljkonsten med Erik XIV, som 1560 lät gjuta några minnespenningar över sin far Gustaf Vasa. Medaljer kan samlas och studeras av många skäl och ur många aspekter. Mest givande är kanske att välja mellan historiska, motivgrundade eller konstnärliga skäl.

Polletter

Polletterna har en mycket lång historia i Sverige. Egentligen är de en slags ersättning för mynt och lämnades t.ex. som kvitto för vissa utförda prestationer, levererade varor, eller utfört arbete. Från 1600-talet till 1800-talets början var de främst att finna hos bruksidkare och mest genomfört i Bergslagen. Den stora floran av polletter under 1800- och 1900-talet gäller de mest skiftande ting - samfärdsmedel, sociala inrättningar, nöjesfält, spelautomater etc. Kulturhistoriskt är polletter mycket intressanta, och väl värda att samla och forska kring. Intresset för polletter har de senaste åren ökat starkt.

Litteratur

Den äldsta numismatiska litteraturen är från 1500-talets, och består av kataloger, främst över romerska och grekiska mynt. På 1600-talet kommer de första vetenskapliga arbetena. Se vidare Numismatisk litteratur



          Senast uppdaterad 2017-12-08           Copyright © 1996-2017           Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 33 Stockholm           tel 08 - 667 55 98