In English   I   Webbkarta   I   Om webbplatsen

aktuellt kommande
aktiviteter
ungdoms-
hörnan
kortare
notiser
litteratur-
tips
nytt från Nordisk
Numismatisk Union
aktuell numis-
matisk forskning
nyhets-
arkiv
litteratur
tips
2018-10-08

Ett litteraturtips presenteras av Lennart Castenhag

 

DIE HESSISCHEN MÜNZEN DES HAUSES BRABANT 1247 − 1509.

Två band tryckta i Kassel 1993 och 1995.

av Artur Schütz

Mynten från Hessen har grundligt beskrivits av Arthur Schütz. Här presenteras de två band ur hans produktion som avhandlar medeltiden.

Teil I
1247 − 1308
Teil II
1308 − 1509


Rubriken blir man kanske lite fundersam över. Vad har Brabant med Hessen att göra? I inledningen till första kapitlet får vi veta att Sophie av Thüringen var arvinge till Hessen. Hon förmäldes med hertig Henrik II av Brabant och i det äktenskapet föddes sonen Henrik år 1244. Sophies man, Henrik II av Brabant, avled år 1248 varvid Sophie överförde sitt ärvda Hessen till sonen som blev Henrik I av Hessen av huset Brabant.

Band I ägnas helt åt lantgreve Henrik I av Hessen (med modern Sophie som förmyndare under ungdomsåren). Mynt producerades i Marburg och Alsfeld, m fl. myntorter.

Band II omfattar de övriga medeltida lantgrevarna i Hessen och de producerade mynt i Kassel och Smalkalden, m fl. myntorter. Under Henrik II (1328-1376) återupptogs prägling av både enkelsidiga [1] och dubbelsidiga mynt.

Förteckningen över de medeltida mynten i Hessen, som här presenteras, är lätt att ta till sig. Vi får bland annat lära oss att både dubbelsidiga mynt och brakteater producerades under Henrik I. De dubbelsidiga mynten var avsedda för den långväga handeln och brakteaterna användes regionalt.



Kompletterande information

Grevskapet Hessen[2] var ursprungligen en del av det tyska lantgrevskapet Thüringen. Efter lantgreve Henrik Raspes död år 1247 utbröt maktstrider som slutade med att grevskapet Hessen bröts loss och blev ett eget lantgrevskap. Det kvarvarande Thüringen sammanfördes med markgrevskapet Meissen under markgreven Henrik III "den upplyste" av Meissen[3].

I mitten av 1400-talet delades Hessen i Oberhessen (den södra delen) och Niederhessen (den norra delen). Omkring år 1500 blev Hessen åter ett enat lantgrevskap, men då var det slut på medeltiden.

Lantgreven Karl (1654-1730) av Hessen-Kassel fick tre söner. En av dem var Fredrik som blev kung Fredrik I av Sverige år 1720, men det är en annan historia.


Fotnoter 
[1]  kallades hohlpfennig på grund av mindre diameter och högre relief jämfört med de
       brakteater som präglades under 1200-talet i Hessen. Begreppet Hohlpfennig förlaras
       av Roger Svensson i hans bok Renovatio Monetae, sid 108.
 
[2]   fick sitt namn av den frankiska folkgruppen hessar.
 
[3]   se http://numismatik.se/2artiklar/Meissen/MG.php



Dokumenthistorik 
2018-10-08 Dokumentet skapat





          Senast uppdaterad 2018-10-19           Copyright © 1996-2018           Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 33 Stockholm           tel 08 - 667 55 98