In English   I   Webbkarta   I   Om webbplatsen

introduktion legendarer antiken
medeltiden
vasatiden kopparmynt
stormaktstiden
silvermynt
stormaktstiden
plåtmynt frihets-
tiden
gustavianska
tiden
1800-tal
1900-tal
introduktion

 


Introduktion


Av Lennart Castenhag

När ämnet "falska mynt" förs på tal är det nog Trollhätte-Svensson, Gävlekopior och "klippingen med spansk sköld" som först rinner upp i sinnet. Men ämnet är mycket större än så. Det finns exempel på samtida förfalskningar av romerska mynt och det finns samtida förfalskningar från svensk senmedeltid. Men innan vi ger oss i kast med förfalskningarna kan vi konstatera att alla oäkta mynt inte är förfalskningar. Det kan röra sig om kopior som gjorts i studiesyfte. Vissa av dessa kopior är så skickligt gjorda att de kan vara svåra att skilja från sina förlagor. Att sälja kopior som äkta (medvetet eller omedvetet) är bedrägeri.

Att göra en förteckning över alla falska mynt låter sig naturligtvis inte göras så här kommer vi istället att visa några exempel från skilda epoker i syfte att ge en inblick i ämnet.

De beskrivningar av falska mynt som här publicerats kommer förhoppningsvis att kompletteras fortlöpande med ytterligare material. ämnet har stort omfång och omfattar flera specialområden. Kontakter med folk med djup kunskap inom respektive område har därför varit och kommer att vara av stort värde.

Ett särskilt stort tack till Tony Kamil och Ulf Ottosson som ställt bildmaterial till SNF:s förfogande. Utan stödet från Tony och Ulf skulle arbetet med de falska mynten ha blivit tämligen magert.



Nyprägling eller kopia

Med nyprägling avses återanvändning av gamla originalstampar. Nypräglingar är ett gissel eftersom det ställer etablerade upplagesiffror på ända. Som tur är förekommer nypräglingar av mynt ytterst sällan eftersom stamparna nästan alltid förstörs när upplagesiffran är uppnådd. När det gäller medaljer är det annorlunda.

Om stamparna är nytillverkade är det frågan om kopior. Sådant fördöms på det bestämdaste av branschen. Här är ett  exempel >>

Kopior och förfalskningar av mynt och medaljer har blivit ett eget samlarområde för vissa samlare. Att sprida kunskap om dessa kopior och förfalskningar är synnerligen lovvärt och kan inte nog uppmuntras.



Turistkopior och souvenirer

Kopior av mynt och medaljer görs i reklamsyfte eller som souvenirer. Sådana kopior är vanligen relativt harmlösa särskilt om de har en tydlig gravering som indikerar att det är en  souvenir >>   Men ibland saknas uppgift om att det är en kopia eller en souvenir, och då kan det bli knepigt.

Vad sägs om denna  Attika-tetradrachm? >>   Här finns ingen märkning som upplyser att det är en kopia eller en souvenir. Av vikten framgår dock att det inte är ett äkta mynt. Den är alltför lätt.

Vad sägs om denna  Attika-didrachm? >>   Här finns tydlig märkning och vikten är alltför låg. Det borde inte uppstå något tvivel om att det är kopia.

Vad sägs om denna  sigtunapenning? >>   Årtalet 1995 är tydligt instämplat på bägge sidor, så det borde inte uppstå något tvivel om att det är en nytillverkning.

Vad sägs om denna gjutna  örtug av Sten Sture d.y.? >>   Myntet har tydliga instämplingar som visar att det är nytillverkat. För övrigt är diametern 30 mm vilket avsevärt överstiger diametern på äkta örtugar från tiden.

Vad sägs om denna gjutna örtug av  Albrekt av Mecklenburg? >>   Myntet har tydliga instämplingar som visar att det är nytillverkat.

Följande turistkopia är nog ett gränsfall. Det är en gjuten kopia av en bergslagspollett 10 Mark 1721. Mitt på åtsidan har man stämplat in texten "Falu gruva". På originalet finns inte denna text.  Se här >>   Skulle den ingraverade texten försvinna i framtiden kan man ändå avslöja den som icke äkta eftersom den är för stor och tung. Diametern är 34 mm och vikten är 16,5g. En äkta har diametern 28 mm och en vikt av 8,5g



Avgjutningar

Det var tämligen vanligt i slutet av 1800-talet att det gjordes avgjutningar av mynt och medaljer för att förse samlare med någorlunda trovärdiga kopior i studiesyfte. Bra fotografier av mynt gick ju inte att framställa då, så avgjutningar fick duga. Dessa producerades i mycket korta serier - ofta på beställning.   Här ett exempel >>

Idag dyker det upp gjutna kopior av plåtmynt på Internetauktioner. Ofta är de märkta med "kopia" men lika ofta saknas denna märkning. Det händer inte alltför sällan att säljaren säger sig vara osäker på om det är ett äkta plåtmynt eller en gjuten kopia, och då gäller det att dra öronen åt sig. Här är ett exempel på en avgjutning som också är tydligt märkt  med "kopia" >>



Galvanokopior

Galvanokopior har producerats för att till exempel fylla en lucka i en museisamling i studiesyfte. Myntytan på en galvanokopia är nämligen väldigt trogen originalet. För att skilja en galvokopia från ett äkta mynt tittar man på randen. En tunn längsgående skarv på randen visar att det är två sammanfogade halvor.

Exempel på en galvanokopia av ett kopparmynt.   Se här >>

Exempel på galvanokopior av tre trevliga silvermynt.   Se här >>



Åverkan på mynt för att göra det "rart"

Genom att ändra årtalet på ett mynt kan det förvandlas till ett "rart" mynt. Utöver de exempel som visas här, gäller det att se upp med kinakopior 5 öre 1910 och 5 öre 1927.

Fem öre 1910 är ett rart mynt. Genom att förändra årtalet till 1910 kan ett rart mynt fabriceras - ett solklart bedrägeri, men ofta går det att upptäcka om man tittar noga. Se följande  exempel.  

Om man har en femöring 1910 och misstänker att årtalet har manipulerats, kan man titta på valörsiffran. Det finns nämligen små skillnader i hur 5:an skapats för olika årtal, och det är 1916, 1919 och 1940 som kan ha blivit manipulerade till 1910. Ett äkta årtalsfemma på en femöring 1910 ska vara rak i överkanten.   Se här >>

5 öre 1927 är också ett rart mynt, så även i det fallet gäller det att se upp för lurendrejare som förändrat årtalet 1923 genom omprägling.

1 krona 1888 har skapats genom att manipulera årtalet på en krona 1898.   Se här >>

En Riksdaler 1775 fick årtalet ändrat till 1771.  Se här >>

En 25-öring 1914 fick årtalet ändrat till 1911.  Se här >>



Åverkan på mynt i spektakulärt syfte

Det finns exempel på mynt som förändrats "in absurdum". För några år sedan dök det upp "2 Skilling 1802" på en Internetauktion. Myntet låg i ett myntkuvert med en text där det fastslogs att det rörde sig om 2 Skilling 1802. Kanske hade myntet rentav varit i cirkulation som 2 skilling.   Se mer här >>



10 kronor 1995 i äkta guld

När ett förfalskat mynt tillverkas av fel metall så att dess metallvärde blir avsevärt högre än vad den åsatta valören anger, känns begreppet förfalskning lite konstigt. Den som råkar på ett sådant mynt känner väl sig knappast lurad, men äkta är det ej. år 1995 kom några tiokronorsmynt av rent guld i cirkulation.  Se här >>



Fantasipräglingar

När en myntkopia skiljer sig i så stor utsträckning från originalet att det är uppenbart att det är en kopia, anses det vara en fantasiprägling. Här är ett exempel på en sådan från slutet av 1800-talet. Myntet har präglats i ring.

De ettöringar som präglades 1659 såg absolut inte ut  så här >>

"Horkarlsmyntet" räknas väl till denna grupp även om syftet med präglingen möjligen var att förtala monarken eller att väcka sensation.  Se här >>



"Rysstiorna"

De falska 10-kronorsmynten från 1991 utprånglades av en falskmyntarliga i Ukraina, men i folkmun kom dessa förfalskningar att kallas "rysstior".  Se här >>

Bengt Hemmingsson skrev om dessa i SNT 2002 nr 5. Se bilder >>



Kinakopior

Tyvärr har nypräglade kopior från Kina blivit ett allt vanligare inslag på nätauktioner runt om i världen. Kopiorna (silvermynten) är ofta präglade i oädel metall. Dessa kopior väger alltså mindre än äkta mynt. När kopiorna säljs från Kina avbildas de ofta med märkningen "replica" eller ""copy" men tyvärr förefaller de levererade mynten inte ha denna märkning.

Fem öre 1910 finns naturligtvis som kinakopia.   Se här >>

Fem öre 1927 finns naturligtvis också som kinakopia.   Se här >>



Medaljserien som egentligen var en serie myntkopior

På 1970-talet gavs det ut en serie medaljer under rubriken Regent-daler. "Aktuell konstnärlig utgivning över svenska regenter..." som det stod i reklambroschyren. Medaljerna har en diameter av 42 mm och är utförda i Sterlingsilver.

Granskar man medaljerna ser man att de egentligen är kopior av kända mynt, men utförandet avviker kraftigt från originalen, så det går lätt att särskilja dem från sina förlagor.

Enligt reklambroschyren präglades varje medalj i 3000 ex, därav till Norden 1200 numrerade exemplar. På varje medalj finns stämplar som visar utgivningsår, silverhalt, myntort, samt bokstäverna IM inom en ring vilket står för Internationella Mynt i Basel. Se stämplar  här >>

Gustav Vasa  Svartsjödaler  här >>

Gustav II Adolf  20 Mark  här >>

Karl XII  Riksdaler 1718  här >>

Norsk 8 skilling 1797 i samtida förfalskning

En norsk 8 skilling 1797 förfalskades av Pascal Paoli Essendrops, men bedrägeriet uppdagades tämligen omgående och han arresterades 1799. Straffet blev 6 års fängelse. När Essendrops släpptes fri emigrerade han till Amerika tillsammans med fängelsedirektörens dotter.  Källa: www.denarius.no.  En bild av myntet   här >>




          Senast uppdaterad 2017-05-15           Copyright © 1996-2017           Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 33 Stockholm           tel 08 - 667 55 98