In English   I   Webbkarta   I   Om webbplatsen

2015-12-11

 

Sikel, siglos, statér, drakm och denar

Av Lennart Castenhag


Sikel torde vara världens äldsta numismatiska begrepp. Här ska vi försöka reda ut begreppet och även några andra mycket gamla numismatiska uttryck.

Sikel/shekel

Grundbetydelsen av sikel är vikt och begreppet användes ursprungligen i Mesopotamien för att t ex ange vikt för en given mängd säd. Senare blev sikel ett numismatiskt begrepp och avsåg en definierad vikt silver. En silversikel var bestämd till 8,4 g [1]. I Hammurabis lagar från 1700 fvt står att läsa att straffet för att ha dödat en slavinna var 20 siklar. Det innebar att slavinnans ägare hade 166 gram silver att fordra av förövaren.

I Gamla Testamentet beskrivs hur Josef kastades i en brunn av sina bröder. Sedan drogs han upp och såldes till några förbipasserande köpmän.

De sålde Josef för tjugo siklar silver till ismaeliterna,
och dessa tog med sig Josef till Egypten.
1 Mos 37:28

Om vi utgår ifrån att berättelsen om Josef tillkom under åren 900-700 fvt kan vi ana att sikel-begreppet hade fått fotfäste i den Kanaaneiska kulturen på ett tidigt stadium. Köpesumman för Josef råkar dessutom vara identisk med straffet för att slå ihjäl en slavinna enligt Hammurabis lagar. Den hebreiska benämningen på sikel är shekel. En gammaltestamentlig hebreisk shekel anses ha motsvarat 12 g [2].

Under judarnas revolt mot romarna under åren 66-70 präglades shekel med vikten 14 g vilket ungefär motsvarar vikten av en grekisk tretradrakm [3].

Den viktmässiga definitionen av sikel varierade från tid till tid och från plats till plats. Handelsmännen i Mindre Asien insåg fördelen av att stämpla sina silvertackor med vikt uttryckt i sikel. På så vis fick begreppet sin spridning.

Enligt äldre fenikisk myntstandard skulle en sikel väga 13,2 − 14 g. I Fenikien präglades sikler från ca år 450 fvt [4].


3 ggr förstoring
AR 1/4 sikel  437-425 fvt,  Tyros, Fenikien
12,7 mm   3,11 g
Åtsida: En delfin ovan vågor. Under vågorna är det en murexsnäcka (purpursnäcka). Allt inom en pärlkrans.
Frånsida: En uggla vänd åt höger. Bakom ugglan finns egyptiska kungliga regalier i form av kräkla och slaga.
ref: Hoover (CNG Handbook of Coins, vol 10)  # 323



3 ggr förstoring
AR 1/16 sikel  401-333 fvt,  Byblos/Sidon, Fenikien
19,4 x 11,3 mm   0,725 g
Åtsida: en galär med roddare som färdas åt vänster över ett stormigt hav.
Frånsida: Kungen i närkamp med ett lejon.
ref: Klein, Sammlung von Griechische Kleinsilbermünzen, 1999  # 718


Siglos

Siglos är den persiska motsvarigheten till sikel (men bara till namnet). De persiska akemeniderna lärde sig slå mynt av lyderna från 546 fvt, och man slog siglos fram till 330 fvt. En siglos slagen för Dareios II (425-405) hade vikten 5,5 g [5].


3 ggr förstoring
AR siglos  340-320 fvt,  Byzantion
14,2 x 18,9 mm   5,315 g
Åtsida: En kviga gående åt vänster. Under kvigan är det en delfin.
Ovanför kvigan är det ett monogram.
Frånsida: Fyra kvadrater (väderkvarnsmönster) incuse.
ref: D.R. Sear, Greek Coins and their Values, vol 1, 2010  # 1579

Myntet är slaget under Alexander den stores regeringstid och anses ibland vara en drakm, men en attisk drakm väger ca 4,2 g − 4,3 g, så myntet är sannolikt slaget efter persisk viktstandard, dvs siglos.



Statér

Ordet statér har sitt ursprung i det grekiska ordet histemi som betyder att väga. Under antiken förekom statér hos de grekiska stadsstaterna under 600-talet fvt, men någon övergripande standardisering fanns ej. En silverstatér kunde motsvara 2 − 3 drakmer [6].

Enligt aeginetisk viktstandard under åren 525-480 fvt skulle en silverstatér väga 12,1 g vilket ungefär motsvarar 3 attiska drakmer efter år 480 fvt (á 4,2 g) [7].


3 ggr förstoring
AR statér  525-480 fvt,  Aegina, Grekland
16,8 x 20,2 mm   12,320 g
Åtsida: En havssköldpadda med huvudet i profil.
Frånsida: Ett incuse-mönster som på dessa mynt brukar kallas Union Jack.
ref: D.R. Sear, Greek Coins and their Values, vol 1, 2010  # 1851

Världens första fysiska mynt präglades i Lydien under 600-talet fvt. Mynten benämndes statér och vikten hos dessa mynt varierade med tiden. Under kung Krösus regering skulle en silverstatér väga 10g [8] vilket ungefär motsvarade 2 siglos.


3 ggr förstoring
AR 1/2 statér (1 siglos)  560-546 fvt,  Krösus, Sardes
12,7 x 15,6 mm   4,375 g
Åtsida: Lejon i närkamp med en tjur.       Frånsida: Två kvadrater incuse.
ref: D.R. Sear, Greek Coins and their Values, vol 2, 1978  # 3420


Drakm/drachm

Begreppet drakm betydde ursprungligen hur många spjut det går att hålla i handen  vilket syftar på ett förmonetärt system med silverstänger som betalningsmedel. Det ansågs att man kunde hålla 6 spjut i handen vilket är bakgrunden till att man räknade 6 oboler på 1 drakm. En drakm enligt attisk standard efter år 480 vägde ca 4,2 − 4,3 g [9].


3 ggr förstoring
AR tetradrakm  449-413 fvt,  Athen, Grekland
21,7 x 28,8 mm   17,00 g
Åtsida: Athena med hjälm.     Frånsida: uggla framför olivkvist.
ref: D.R. Sear, Greek Coins and their Values, vol 1, 2010  # 2526


3 ggr förstoring
AR obol  449-413 fvt,  Athen, Grekland
9,0 mm   0,665 g
Åtsida: Athena med hjälm.     Frånsida: uggla framför olivkvist.
Det gick 24 oboler på en tetradrakm.
ref: D.R. Sear, Greek Coins and their Values, vol 1, 2010  # 2530


Drakmer präglades i stora delar av Alexander den stores rike, av vilket Syrien var en del. Efter det att Syrien inkorporerats i det Romerska riket fortsatte man att slå drakmer i vissa städer i Syrien. Julia Domna, som var hustru till den romerske kejsaren Septimus Severus, hade rätt att slå mynt i eget namn. Hon slog bland annat mynt i sin födelsestad Emesa (nuv. Homs) i Syrien År 215 hade Septimus Severus varit död några år, och sonen Caracalla hade tagit makten som kejsare i Rom.


3 ggr förstoring
AR tetradrakm  år 215 evt,  Julia Domna, Emesa, Syrien
23,6 x 26,0 mm   12,295 g
Åtsida: Julia Domna vänd åt höger.
Omskrift med grekiska bokstäver: Julia Augusta.
Frånsida: En örn med huvudet vänt åt vänster.
till höger om örnen är ett H vilket antyder myntorten Officina H.
Mellan örnens fötter är det en krönt mansfigur vänd åt vänster.
Denne man anses vara Shamas, solgud och domare i den kult
som hade fäste i Syrien på 200-talet.
ref: Michel Prieur. The Syro-Phoenician Tetradrachms
and their Fractions. London 2000. # 981


Denarius, denier, dinero, denar

Den romerska denaren introducerades ca år 210 fvt och den skulle ha en vikt av 1/72 libra (på grekiska litra), vilket motsvarar 4,5g. I praktiken tycks de första romerska denarerna ha fått en vikt av strax under 4 g. Den romerska denaren avlystes år 240 evt och hade då "degenererat" både i avseende på silverhalt och vikt. Denarer slagna för Septimus Severus och Julia Domna kunde t ex ha en vikt av 2,2 g [10].


3 ggr förstoring
AR denarius  211-206 fvt,  Rom
18,2 x 19,2 mm   3,935 g
Åtsida: Gudinnan Roma med hjälm.
Bakom Roma finns ex X som visar att det går 10 as på en denar.
Frånsida: Castor och Pollux till häst.
ref: D.R. Sear, Roman Coins, vol I, 2000  # 39


3 ggr förstoring
AR denarius  år 225 evt,  Severus Alexander, Rom
19,0 mm   3,080 g
Åtsida: IMP C M AVR SEV ALEXAND AVG
Imperator Caesar Marcus Aurelius Severus Alexander
På bild visas den 17-årige Severus Alexander.
Frånsida: FIDES MILITVM
På bild visas gudinnan Fides Militum som håller ett standar i vardera handen.
ref: D.R. Sear, Roman Coins, vol II, 2002  # 7864


Efter Västroms fall år 476 tog många folkslag i nuvarande Europa upp denaren som myntbegrepp, men bara till namnet.


3 ggr förstoring
AR denar  822-840,  Ludvig den fromme, Frankerriket
21,0 mm   1,450 g
Åtsida: + HLVDOVVICVS IMP kejsar Ludvig
Frånsida: + XPISTIANA RELIGIO den kristna religionen
ref: Morrison-Grünthal, Carolingian Coins, 1968. # 472


3 ggr förstoring
AR dinero  1085-1109,  Alfonso VI, Kastiljen
18,1 x 18,6 mm   1,215 g
Åtsida: ANFVS REX kung Alfonso
Frånsida: + TOLETVO Toledo.
I fältet är det ett kristogram
ref: Crusafont m fl, Medieval European Coinage, vol 6. # 323



Foto av författaren.


Fotnoter

[1] https://en.wikipedia.org/wiki/Ancient_Mesopotamian_units_of_measurement

[2] http://www.bibeln.se/las/uppslagsdel/m/mynt_och_vikt

[3] Flensborg, Peter. Numismatisk Leksikon, Dansk Numismatisk Forening, 1996.

[4] Hoover, Oliver D. Handbook of Coins of the S. Levant. CNG handbook vol 10, USA 2010

[5] Flensborg, Peter. Numismatisk Leksikon, Dansk Numismatisk Forening, 1996.

[6] Flensborg, Peter. Numismatisk Leksikon, Dansk Numismatisk Forening, 1996.

[7] Hoover, Oliver D. Handbook of Coins of Central Greece. CNG handbook vol 4, USA 2014

[8] Hoover, Oliver D. Handbook of Coins of the S. Levant. CNG handbook vol 10, USA 2010

[9] Flensborg, Peter. Numismatisk Leksikon, Dansk Numismatisk Forening, 1996.

[10] http://www.numismatik.se/2nyheter/Man_utstalln_romdenarens_sista_tid/Denar-sista.php





Dokumenthistorik
2015-12-11   Dokumentet skapat




          Senast uppdaterad 2017-04-18           Copyright © 1996-2017           Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 33 Stockholm           tel 08 - 667 55 98