In English   I   Webbkarta   I   Om webbplatsen

2015-10-16

 

Det medeltida Serbien

Av Lennart Castenhag


I mitten av 1300-talet var Serbien en av Europas stormakter. Serbien omfattade då större delen av Balkan med ett landområde som nådde ända ned till Egeiska havet. Vid medeltidens slut hade Serbien uppslukats av Osmanska riket.

Serbiska silvermynt användes flitigt som internationella handelsmynt under medeltiden på grund av den höga silverhalten. Dessa mynt är därför mycket intressanta som samlarmynt, men det är inte lätt att få grepp om vem som var vem bland de serbiska kungarna. Låt oss därför ta en titt på den politiska utvecklingen.

Serbiens medeltida historia kan indelas i ett antal perioder:

- Furstendömena Duklja och Rascia 768-1100
- Furstendömet Zeta 1101-1217
- Kungadömet Serbien 1217-1331
- Stormakten Serbien 1331-1355
- Serbien vid medeltidens slut



Furstendömena Duklja och Rascia 768-1100

Mellan Donau och Adriatiska havet uppstod omkring år 750 furstendömena Duklja och Rascia som vasallstater till det Bysantinska riket. Omkring år 1040 blev Duklja självständigt under Stefan Vojislav.





Furstendömena Zeta och Rascia 1101-1217

På 1060-talet bytte Duklja namn till Zeta och lade omkring år 1100 under sig Hum och Rascia.

Adelsmannen Stefan Nemanja, som blev grundare av Nemanjic-ätten, var Rascias furste under åren 1166-1199. Han förklarade Rascia självständigt år 1180 och han lade under sig grannlandet Zeta.





Kungadömet Serbien 1217-1331

År 1196 efterträddes Stefan Nemanja av sin näst äldste son Stefan Prvovencani. Han lät sig krönas av påven år 1217. Därmed hade furstendömet Rascia ombildats till kungadömet Serbien med Ras som huvudstad.





Stormakten Serbien 1331-1355

År 1331 kom Stephan Uros IV Dusan (av Nemanjic-ätten) till makten som kung i Serbien. Med honom gick landet mot sin storhetstid − både militärt och ekonomiskt. Stephan Dusan erövrade Epirus, Albanien och Thessalien så att Serbiens gränser kom att sträcka sig ända ned mot Egeiska havet. År 1346 lät Stefan Dusan kröna sig till tsar. Efter hans död år 1355 splittrades riket.




Förstoring 4 ggr

AR Dinar 1346-1355, Stephan Uros IV Dusan
18,7 x 18,8 mm   1,280 g   Ref: Jovanovic ??

Åtsida:
Tsaren med krona på huvudet, sedd framifrån, sittande på en tron
med bägge händerna på ett svärd som ligger över tronens armstöd.
Omskrift: REX RIA // ZTIP ROIOMA

Frånsida:
Kristus med gloria, sittande på en tron.
omgiven av IC och XC (dvs ett kristogram)

Vid utformningen av myntet har inspiration
hämtats från den venetianska Grosson




Serbien vid medeltidens slut

År 1371 dog Stefan Uros V. Han var barnlös och han blev den siste av Nemanjic-ätten. Härvid grep adelsmannen Stephan Lazar Hrebeljanovic (f.1329) makten. Han kallade sig inte kung och han är känd som "knez Lazar", dvs prins Lazar. Vid slaget mot osmanerna vid Kosovo Polje år 1389 stupade han. Nederlaget innebar att Serbien tvingades avträda stora landområden till Osmanska riket.

År 1459 uppslukades Serbien av Osmanska riket.




Förstoring 4 ggr

AR Dinar 1371-1389, Stephan Lazar Hrebljanovic
16,6 x 16,6 mm   0,980 g   Ref: Jovanovic 32-7

Åtsida:
Prins Lazar, med krona på huvudet, sitter framåtvänd
på en tron med en spira i handen.
Omskrift: KNEZ LAZR (dvs prins Lazar)

Frånsida:
Kristus med gloria, sittande på en tron.
omgiven av IC och XC (dvs ett kristogram)

Vid utformningen av myntet har inspiration
hämtats från den venetianska Grosson




Några avslutande tankar

På 1300-talet hade man i Serbien ett skriftspråk som var anpassat efter ljuden i den aktuella slaviska dialekten. Detta skriftspråk var antagligen baserat på det kyrilliska alfabetet (som uppstod omkring år 900). År 1818 standardiserades det serbiska kyrilliska alfabetet och år 1835 standardiserades det serbiska latinska alfabetet (tämligen olikt vårt latinska alfabet).

På de två mynt som här har presenterats har omskrifterna skrivits med latinska bokstäver i någon slags latinsk skrift, men det ser lite märkligt ut. Vissa bokstäver ser konstiga ut och anledningen är nog att gravören antagligen inte var så van vid de latinska tecknen.

Myntsamlaren som råkat få serbiska medeltidsmynt i sin samling utsätts för hårda prov under attribueringsarbetet, men när det är klart tillfogas mynten en extra autentisk dimension.



Foto och grafik av författaren.


Referenser

Jovanovic, Miroslav M. Srpski srednjovekovni novac. 2012 (288 sidor). ISBN 978-86-902415-3-8
Wawro, Geoffrey. Världshistorisk atlas. 2013.
Haywood, John. Historisk världsatlas. 2000.
Künker auktion 137 (de Witt Collection of Medieval Coins). 2008.




Dokumenthistorik
2015-10-16   Dokumentet skapat




          Senast uppdaterad 2017-12-08           Copyright © 1996-2017           Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 33 Stockholm           tel 08 - 667 55 98