En S:t Georgtaler från Mansfeld

Av Lennart Castenhag

Sedan medeltiden var det vanligt bland tyska soldater att bära med sig ett mynt när det drog ihop sig till strid. Myntet skulle fungera som amulett, dvs de skulle skydda mot faror. I början på 1500-talet introducerades myntet taler och Sankt Georgtalern blev populär bland soldaterna. De Sankt Georgtalrar som slogs i tyska Mansfeld ansågs ha extra magisk kraft.

S:t Georgtaler 1589, Peter Ernst I och Bruno II, Mansfeld
41,3 mm   28,63 g   Ref: Davenport 9510
Myntet hade denna utformning under åren 1587-1601
Myntmästare: BM   Myntort: Eisleben
På åtsidan visas grevskapet Mansfelds vapen
På frånsidan visas S:t Göran och draken

Åtsidans omskr: PETER ERN BRVNO GE HA G P
Peter Ernst, Bruno, Gebhard, Johann Georg

Dessa fyra personer var grevar samtidigt, men de var av olika grenar av Mansfeldätten.

	födelseår	greve fr o m år	dödsår
Peter Ernst I Bruno II Gebhard VIII Johann Georg IV	1517 1545 1533 1557	1531 1546 1586 1585/86	1604 1615 1601 1615

Dessa personer var således grevar samtidigt under åren 1586-1601. S:t Georgtalern gav de ut gemensamt under åren 1587-1601 och den fick under de åren ungefär lika utformning varje år.

Frånsidans omskr: COMI E DOMI I MANSFE NOB DO I HE
COMITES ET DOMINI IN MANSFELD NOBILES DOMINI IN HELDRUNGEN
Grevar av och herrar av Mansfeld, ädla herrar till Heldrungen

Grevskapet Mansfeld

Grevskapet Mansfeld uppstod omkring år 1060. Mansfeldgrevarna är därmed en av de äldsta tyska adelsfamiljerna. De ägde silvergruvor och de hade mynträtt vilket resulterade i ett visst välstånd. Grevarna ägde flera slott, bland annat slottet Mansfeld och slottet Heldrungen. Grevskapet Mansfelds huvudstad hette Eisleben, som fick stadsrättigheter år 1180. Martin Luther föddes i Eisleben 1483.

S:t Göran blev Mansfeldgrevarnas skyddshelgon och S:t Göran kom också att pryda frånsidan på de talrar som slogs i Mansfeld från och med 1521. Dessa S:t Georgtalrar blev särskilt populära bland soldaterna som amuletter.

Eisleben var huvudstad i grevskapet Mansfeld. I grevskapens fanns också en stad
med namnet Mansfeld. Den låg NV om huvudstaden Eisleben.
Källa: en karta över grevskapet Mansfeld från 1645.

De äldsta delarna av renässansslottet Heldrungen uppfördes under tidigt 1500-tal.
Källa: Wikiwand

Slottet Heldrungen i förhållande till Erfurt och Leipzig

Fyndet av en S:t Georgtaler i Stockholm 1955

Då man grävde för tunnelbanan i Stockholm 1955 hittades en S:t Georgtaler från Mansfeld bland schaktmassorna från kvarteret Gropen, dvs den plats där Sergels torg skulle komma att anläggas. Myntet var från 1595 och det såg ungefär ut som det mynt som vi här har presenterat.

Man kan fråga sig hur det kom sig att en S:t Georgtaler från tyska Mansfeld hade hamnat i jorden i Stockholm. Under åren 1598-1600 var det inbördeskrig i Sverige. Bakgrunden var att hertig Karl ville få bort brorsonen Sigismund från tronen. Sigismund hade sedan år 1587 varit polsk kung och kröntes även till svensk kung år 1594. Hertig Karl utnämndes då till riksföreståndare för att styra landet under Sigismunds bortavaro, men Karl ville ha mer makt. Han startade ett inbördeskrig och lyckades tränga undan brorsonen. År 1604 tillträdde hertig Karl som kung Karl IX. Huruvida oroligheterna i slutet av 1500-talet har samband med den upphittade S:t Georgtalern har inte kunnat styrkas, men kan inte uteslutas.

Myntet ingick i den s.k. Solbergaskatten eftersom det var först efter det att schaktmassorna hade tippats i Solberga som skatten hittades. Den omfattade drygt 2000 mynt och det yngsta myntet var från 1598 vilket anger när skatten tidigast kan ha nedlagts i det sanka området nedanför Brunkebergsåsen. Bebyggelsen i området bestod då av glest utplacerade trähus som beboddes av folk som odlade grönsaker och hade tamboskap. Kanske hade skatten nedlagts av en köpman eller en kyrkans man eller någon från staden som var på besök i det lantliga området. Det vi vet är att det var mycket oroliga tider vid det aktuella tillfället. Efter inbördeskriget genomförde Karl IX brutala utrensningar av sina politiska motståndare.

Solbergaskatten inlöstes av Stockholms stadsmuseum.

En medalj till minne av fyndet 1955

Skandinaviska Banken anlade sitt centralkontor år 1965 i närheten av den plats där S:t Georgtalern hade gömts undan. Med anledning härav lät banken slå en medalj till minne av fyndet. Medaljens åtsida bär bilden av S:t Göran och draken, dvs det är en kopia av S:t Georgtalern. Medaljens frånsida beskriver omständigheterna till att medaljen skapades.

2 ggr förstoring

Sporrong & Co

Foto och grafik av författaren där ej annat anges.

Referenser
- John S Davenport, German Talers 1500-1600