In English   I   Webbkarta   I   Om webbplatsen

2017-04-01

 

Meissen - medeltida silvermynt
        och nutida porslinsmedaljer

Av Lennart Castenhag


I bergskedjan Erzgebirge, på gränsen mellan Meissen och Böhmen, fanns rika silverfyndigheter som lade grunden till välstånd på bägge sidor om gränsen under senmedeltiden. Av det silver som hämtades upp ur gruvorna präglades stora mängder mynt av god kvalitet.


Papperstunn brakteat med stor diameter

De papperstunna brakteaterna med stor diameter är numismatiska kuriosa från det medeltida Tyskland. Hur dessa sköra mynt kunde undgå att demoleras under daglig hantering är svårt att förstå, men kanske var de inte så vanliga i den dagliga handeln. Att sådana mynt har bevarats till eftervärlden är vi tacksamma för.

Roger Svensson belyser dessa brakteater i sin bok Renovatio Monetae och han har utifrån diameter och vikt beräknat att myntämnets tjocklek är 0,06 mm, dvs ungefär lika tunt som de papper vi idag använder i våra kopiatorer och laserskrivare. Se nedanstående bild av en sådan brakteat från markgrevskapet Meissen.

naturlig storlek
 
möjlig tolkning av bilden

Brakteat 1221-1288, Henrik III den upplyste, Meissen
Diameter 39 mm och vikt 0,780 g.   Ref: Schwinkowski 783
Trolig myntort är Freiberg.
Myntmotivet är en hjälm med visir längst ned vänd åt vänster.
Stor fjäderbuske ovanför.
Punkter finns på ömse sidor om hjälmen



Senmedeltidens groschen

Den franske kungen Ludvig IX "den helige" (regent 1226-1270) lät prägla det nya myntet gros tournois (stor denar från staden Tours). Myntet blev snabbt ett populärt handelsmynt och efterföljare kom att präglas i Tyskland och många andra länder (som gros, groschen eller liknade).


förstoring 3 ggr

Gros Turnois präglades för första gången år 1266. Ovanstående mynt är från slutet av 1200-talet och är präglat i Tours för Filip IV. Diametern är 26 mm och vikten är 3,92 g. [1]

Från och med omkring år 1300 präglades i Böhmen pragergroschen med Gros Turnois som förebild. Det böhmiska myntet blev i sin tur förebild för meissnergroschen, dvs groschen i Meissen.

   
3 ggr förstoring
Pragergroschen 1310-46.   27 mm   3,87 g
Lejonet från Böhmen har dubbel svans.
3 ggr förstoring
Meissnergroschen 1338-49.   29,5 mm   3,47 g
Lejonet från Meissen har enkel svans.

Under 1400-talet blev guldmyntet rhensk gyllen tämligen vanligt i Tyskland. Meissnergroschen knöts då till guldmyntet med växelkursen 1/20, vilket senare ändrades till 1/21. Med tiden försämrades den rhenska gyllen vilket fick till följd att finvikten för meissnergroschen sänktes. Detta är anledningen till att man i flera tyska städer kontramarkerade de bättre mynten från Meissen för att särskilja dem från de underviktiga mynten.


Markgrevskapet Meissen

Meissen upprättades i mitten av 900-talet som ett markgrevskap, dvs ett grevskap i utkanten av hertigdömet Sachsen i Tyskland. Ett markgrevskap har till uppgift att stå emot attacker från vildsinta grannar. Det ställs således stora krav på en markgreve och han har därför större anseende än en "vanlig" greve.


Markgrevskapet Meissen år 1032 


Markgrevarna i Meissen

Omkring år 1130 gavs Meissen som förläning åt greve Konrad (f. ca 1098 d. 1157), av huset Wettin. Släkten uppnådde stort anseende under medeltiden och en gren av släkten regerar idag Storbritannien under namnet Windsor[2}. Prinsessan Sibylla, som var gift med prins Gustav Adolf, hade också sina rötter i huset Wettin[3].

Det persongalleri som vi här stöter på kan verka något rörigt vilket gör att det inte alltid är så lätt att knyta ett givet mynt till rätt myntherre. Ordningsnumren efter namnen kan verka förvillande eftersom en greve samtidigt kan ha ytterligare titlar av högre valör vilket sätter sina spår i ordningsnumret.

Se begreppsförklaringarna i slutet av artikeln.


Klicka i diagrammet för mer info


Släktträd för markgrevarna i Meissen i förkortad sammanfattning




 
Wilhelm I "den enögde" var en av de mer aktiva av Meissens medeltida markgrevar. När han var 6 år blev han föräldralös och växte upp hos den böhmiske kungen Karl IV där han fick en god uppfostran. År 1381 efterträdde Wilhelm sin äldre bror Fredrik III som markgreve av Meissen.

Under Wilhelms tid upplevde Meissen en blomstringsperiod. Grevskapet konsoliderades genom att delar av grevskapet, som hade hamnat utanför huset Wettins kontroll, köptes tillbaka. Wilhelm är även hågkommen för sina många byggnadsprojekt och han var frikostig mot domkyrkan i staden Meissen.

Vid tjugotre års ålder gifte sig Wilhelm med Karl IV:s elvaåriga brorsdotter Elisabeth. När hon dog trettio år senare hade hon inte fött någon arvinge åt honom. Wilhelm gifte sig en andra gång med Anna av Brunswick-Lüneburg, men inte heller det äktenskapet resulterade i någon avkomma.

      

Kopparstick från 1692

En ögonsjukdom drabbade Wilhelm då han var i 40-årsålder vilket gjorde att han miste synen på ena ögat. Av den anledningen fick han öknamnet "den enögde". Wilhelm I gick ur tiden år 1407.

En karta över huset Wettins domäner omkring år 1400 liknar mest en samling större och mindre utspridda fläckar som inte hänger ihop. Detta beror på att områden såldes, skänktes eller annekterades av andra släkter. Trots att Wilhelm I köpte tillbaka många områden kom släkten Wettins domäner omkring år 1400 fortfarande att ha karaktären av "kluster". Det är därför inte meningsfullt att rita ut en omgivande gräns för att beskriva det landområde som huset Wettin förfogade över omkring år 1400.

Nedan görs ett försök att visa en karta över släktens domäner. Staden Wettin nordväst om Leipzig var släktens ursprungliga hemvist.


Huset Wettins domäner omkring år 1400. Städer inom parentes ingår ej. 


Silvergruvor och myntverk

Silvergruvorna i Erzgebirge gav goda inkomster åt markgrevarna i Meissen. Silvret blev till mynt främst i myntverkstaden Freiberg. En mindre del producerades i Zwickau. I mitten av 1400-talet öppnades även ett myntverk i Colditz.

Det finns uppgifter om att det under perioden 1353-1485 producerades 70 ton mynt av fint silver i Meissen vilket ska ställas i relation till Älvsborgs lösen åren 1570 och 1613 då svenskarna tvingades skeppa ut totalt 29 ton silver till danskarna[4].

Med anledning av att det präglades så stora mängder silvermynt i Meissen under senmedeltiden är det idag tämligen enkelt att hitta sådana mynt till salu hos tyska mynthandlare.


Groschen från Meissen

Meissnergroschen är samlingsnamnet för de senmedeltida groschen från Meissen. Utöver grundutförandet, breitergroschen, från år 1338 präglades också schildgroschen, helmgroschen, fürstgroschen, kreuzgroschen, mm. År 1465 försågs mynten med årtal[5].

Till hjälp för att studera meissnergroschen finns Gerhard Krugs utmärkta publikation från 1974 (se litteraturlistan nedan). Med dess hjälp kan mynten knytas till myntverk och myntherre samt till en viss period inom en myntherres aktiva tid.

Uncialerna i omskriften har sina egenheter. Bokstaven A finns i två utföranden samtidigt på ett och samma mynt (och på en och samma sida). Det förekommer också ligaturer (sammanskrivningar). För att fastställa ett mynts krug-nr krävs även att hänsyn tas till sådana detaljer som apostrofer i texten samt lutningen på tvärbalken i versalt N.



I frånsidans myntbilder finns bitecken i form av t ex kulor och kors placerade i anslutning till lejonet. Lejonet finns i flera utföranden bland annat med eller utan ulltott (ty. Zotte) strax ovanför svansens infästning. Det är på grund av dessa variationer som det går att precisera när mynten präglades



Ett krug-nr består av två led, exempelvis 619/2. Det första ledet beskriver åtsidan och det andra ledet beskriver frånsidan. På svagpräglade eller slitna mynt kan det vara svårt att se alla detaljer. Man kan då ange en grupp av åtsidor och/eller en grupp av frånsidor enligt 619-624/1-7

I det följande ska vi göra bekantskap med ett axplock mynt ur den rikliga produktionen av meissnergroschen. Det finns ytterligare typer utöver vad som här redovisas.



Fredrik II "den allvarlige", 1323 - 1349

Markgreve Fredrik II tog initiativet till att groschen började präglas i Meissen. År 1338/39 kom det nya myntet och mynttypen fick namnet breitergroschen. På myntets åtsida är det ett liljekors inom ett fyrpass. I fyrpassets yttervinklar finns bokstäverna CRVX (crux=kors). På frånsidan är det ett lejon.

Breitergroschen hade ursprungligen en vikt av 3,9 g med en finvikt av 3,6 g men med tiden sänktes finvikten.


förstoring 3 ggr

Diameter 29,5 mm.   vikt 3,470 g.   Ref: G Krug 23/5

Myntet är en BREITERGROSCHEN, och är präglat i Freiberg.

På det mynt som visas ovan kan vi läsa MYSNENSIS i frånsidans omskrift. Senare under Fredrik II:s tid ändrade man till MISNENSIS, och den stavningen bibehölls sedan av efterföljande myntherrar.

Omskrifterna har följande lydelse

+ FRID DI GRA TVRInG LAnGRA       + GROSSVS mARCh mYSnEnSIS

vilket är en förkortning av

  FRI[e]D[rich] D[e]I GRA[cia] T[h]URING[iae] LAN[d]GRA[vi]
GROSSUS MARCH[ionnis] MYSNENSIS

vilket kan översättas till

Fredrik av Guds nåde lantgreve av Thüringen )( Groschen från markgrevskapet Meissen





Wilhelm I "den enögde", 1381 - 1407

Ett kors framför lejonet innebär att myntet är en KREUZGROSCHEN.


förstoring 3 ggr

Diameter 27,2 x 28,5 mm.   Vikt 2,965 g.   Ref: G Krug 326/19

+ WILh DI GRA TVRInG LAnGRAVIS       GROSSVS mARCh mISnENSIS

En ulltott på lejonets rygg, en kula bakom lejonets huvud och en kula vid svansens nedre krökning, ger att myntet är präglat i Freiberg 1382-1395.





Wilhelm I "den enögde", 1381 - 1407

Ett kors framför lejonet innebär att myntet är en KREUZGROSCHEN.


förstoring 3 ggr

Diameter 27,0 x 27,9 mm.   Vikt 2,835 g.   Ref: G Krug 340/--

+ WILh DI GRA TVRInG LAnGRAVIS       GROSSVS mARCh mISnENSIS

En ulltott på lejonets rygg, en kula bakom lejonets huvud och en kula vid svansens nedre krökning, ger att myntet är präglat i Freiberg 1382-1395.

Det finns en stjärna mellan MARCh och efterföljande interpunktionstecken. Något mynt i det utförandet finns inte med i Krugs omfattande förteckning.





Wilhelm I "den enögde", 1381 - 1407

Ett kors framför lejonet innebär att myntet är en KREUZGROSCHEN.


förstoring 3 ggr

Diameter 28,0 x 25,5 mm.   Vikt 2,635 g.   Ref: G Krug 356/5

+ WILh DI GRA TVRInG LAnGRAVIS       GROSSVS mARCh mISnENSIS

Ulltotten saknas på lejonets rygg. Det finns en kula bakom lejonets huvud och en kula vid svansens nedre krökning, vilket ger att myntet är präglat i Freiberg 1396-1405.





Fredrik IV "den stridbare", 1381 - 1428


förstoring 3 ggr

Diameter 27,5 mm.   Vikt 2,940 g.   Ref: G Krug 619/2

+ FRID DI GRA TVRInG LAnGRAVIS       GROSSVS mARCh mISnENSIS

En kula mellan lejonets framtassar ger att myntet är präglat i Freiberg 1382-1390.





Fredrik IV "den stridbare", 1381 - 1428

Myntet är en HELMGROSCHEN.


förstoring 3 ggr

Diameter 30 mm.   Vikt 3,03 g.   Ref: G Krug 666/1-4

+ FRID DEI GRACIA TVRInG LAnG       GROSSVS mARCh mISnENSIS

På åtsidan är det ett fyrpass med ett lejon i centrum. På frånsidan är det en bild av en Thüringen-hjälm med åtta hjälmstavar på båda sidor. Mynttypen präglades i Freiberg under åren 1405 − 1411.
Frånsidan finns med olika avstånd mellan vissa hjälmstavar.



Wilhelm II, 1407 - 1425

Myntet är en SCHILDGROSCHEN.


förstoring 3 ggr

Diameter 29 mm.   Vikt 2,96 g.   Ref: G Krug 376/1

+ WILh DI GRA TVRInG LANG       GROSSVS mARCh mISnENSIS

          Versalt N utan tvärbalk i LANG i åtsidans omskrift.

På åtsidan är det ett liljekors inom ett fyrpass. På frånsidan finns bilden av ett lejon. På myntets bägge sidor finns en vapensköld.. Mynttypen präglades i Freiberg under åren 1407 − 1425.

Åtsidan finns med små variationer i omskriften. Frånsidan kan ha en högre eller lägre vapensköld. Här är det den högre vapenskölden.



Europas första porslinsproduktion

Slottet Albrechtsburg [6] uppfördes i mitten av 1400-talet i staden Meissen på platsen för en äldre borg. År 1710 inrättades Europas första porslinsfabrik i slottet och man framställde till en början rött stengods. Porslinsproduktionen flyttades i mitten av 1900-talet till nya lokaler som är i drift ännu idag. Meissenporslin blev snabbt ett högaktat begrepp och är så fortfarande.


förstoring 2,5 ggr
       
förstoring 2,5 ggr
Enkelsidig porslinsmedalj utgiven med anledning av staden Meissens 1000-årsjubileum år 1929. En förgylld tunn mässingsplåt har infattats i porslinet. På plåten har bilden av domkyrkan graverats in med slottet i förgrunden.
Diameter 35 mm och vikt 7,58 g.
Medalj utförd i stengods omkring år 1930 med anledning av att den kooperativa konsumtionsföreningens firade 80-års-jubileum. På bilden ser vi Albrechtsburg där porslinstillverkningen startade år 1710. I förgrunden syns floden Elbe. Observera de två korslagda svärden under bilden vilket är porslinsfabrikens varumärke ännu idag.
Diameter 37 mm och vikt 8,64 g




Några begrepp i det medeltida Tyskland

Markgreve, en furstetitel som tilldelades den person som regerade ett markgrevskap, dvs ett område i hertigdömets utkant till skydd för fientligt sinnade folkstammar.

Lantgreve, en greve som, förutom att vara greve inom sitt grevskap, intog en hertigs roll inom ett angränsande område.

Kurfurste, en titel för de furstar som hade rösträtt vid val av den tysk-romerske kungen. På engelska är titeln elector.

Pfalzgreve, en ämbetsman i den tyske kungens tjänst.

Borggreve, den tjänsteman som förde befälet på en kunglig borg i en stad och där tillika utövade den grevliga domsrätten.



Foto och grafik av författaren.

Fotnoter 
[1] Åtsidans inre omskrift lyder: + PHILIPPVS REX   (kung Filip)
Åtsidans yttre omskrift lyder:  BNDICTV : SIT : NOME : DNI : PRI : DEI : INR : XPI 
(Välsignat vare Herren Guds namn, [vår] Skapare, Jesus Kristus)
Frånsidans omskrift lyder:  TVRONVS CIVIS   (staden Tours) 
 
[2] Den engelska kungliga familjen härstammar egentligen från ätten Sachsen-Coburg-Gotha
som var en gren av huset Wettin. På grund av antityska strömningar i Storbritannien
ändrades den kungliga ättens namn till Windsor år 1917.
 
[3] Prinsessan Sibylla var av släkten Sachsen-Coburg-Gotha som var en gren av huset Wettin.
Prinsessan Sibylla föddes år 1908, och ingick äktenskap med prins Gustav Adolf år 1932.
 
[4] 1570 års lösen var på 150.000 daler silvermynt och 1613 års lösen var på 1 miljon daler silvermynt.
Om vi räknar med att 1 daler har vikten 25,5 gram så blir den sammanlagda vikten av dessa
lösensummor 29 ton.
 
[5] Horngroschen präglad i Colditz 1465 för kurfurste Ernst, hertig Albrecht och hertig Wilhelm III.
Årtalet skrevs 6V. Referens Krug 1392, Levinson 95. Se även CNG auktion 87, lot 1397.
 
[6] Slottet är uppkallat efter Albrekt III som var verksam under åren 1443-1500.


Litteratur 
Svensson, Roger Renovatio Monetae. Stockholm 2012
Schwinkowski, W.  Münz- und Geldgeschichte der Mark Meissen und Münzen  
der weltlichen Herren nach meissnischer Art (Brakteaten)
vor der Groschenprägung.  Frankfurt 1931.
En faksimilupplaga utkom i Leipzig 1976.  
Krug, Gerhard   Die Meissnisch-Sächsischen Groschen 1338-1500.  Berlin 1974 
Antologi med 
Dr C Striefler
som redaktör
Wilhelm der Einägugige Markgraf von Meissen.  Dresden 2009 
Levinson, Robert   The Early Dated Coins of Europe 1234-1500.  USA 2007 

Internetlänk:   Münzkabinett Dresden


Dokumenthistorik
2017-04-04   Kompletterat med tolkning av brakteaten 1221-1288 Henrik III.
2017-04-01   Dokumentet skapat




          Senast uppdaterad 2017-06-22           Copyright © 1996-2017           Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 33 Stockholm           tel 08 - 667 55 98