In English   I   Webbkarta   I   Om webbplatsen

2015-09-10

 

Kung Martin9 - vem var det?

Av Lennart Castenhag


Under medeltiden var Aragonien en maktfaktor på Iberiska halvön och Aragonien-Katalonien hade ett starkt grepp om handeln på Medelhavet, men kung Martin av ätten Barcelona blev den siste av sin ätt på Aragoniens tron.  Låt oss ta det från början.


Ramiro (1086-1157), en yngre bror till kung Alfonso I av Aragonien, sattes i unga år i kloster och blev med tiden abbot i klostret San Pedro el Viejo i staden Huesca. År 1134 dog Alfonso I utan att efterlämna någon tronarvinge. Ramiro tog då beslutet att avsäga sig sitt kyrkliga uppdrag och tillträdde som kung Ramiro II av Aragonien. I samband härmed avstyckades Navarra från Aragonien, dvs Navarra blev åter ett självständigt kungadöme.

En av de viktigaste uppgifterna för en kung är att säkra tronföljden. Agnes, dottern till hertig William IX av Akvitanien, hade blivit änka efter Aimery V de Thouars och hon ansågs vara ett lämpligt parti för kung Ramiro. Agnes och Ramiro vigdes i katedralen i Jaca[1], men äktenskapet rörde upp känslorna hos folket, inte minst inom de kyrkliga kretsarna. Det gick inte för sig att en abbot tog så lätt på sina klosterlöften.

Äktenskapet fullbordades och dottern Petronila föddes ett år senare. Huruvida kyrkans män satte press på Ramiro är osäkert, men han började tvivla på att han hade gjort rätt då han lämnade den kyrkliga banan. Äktenskapet med Agnes upplöstes och Ramiro återvände till munklivet. Agnes drog sig tillbaka till klostret Fontevraud i Akvitaniens norra del nära Loirfloden.

År 1137 arrangerades ett äktenskap mellan den ettåriga Petronila och den tjugotreårige barcelonagreven Ramon Berenguer IV. Aragonien och Katalonien hade därmed ingått personalunion och Ramon Berenguer IV blev den förste greven av ätten Barcelona på Aragoniens tron.

År 1157 födde Petronila sonen Alfonso och han efterträdde sin far som Alfonso II år 1163. Därmed hade Aragonien fått sin förste kung av ätten Barcelona. Aragonien och Katalonien hade också förenats till ett rike.

Grevar av ätten Barcelona som kungar av Aragonien skulle visa sig vara ett framgångsrikt koncept. Pedro III "den store" var kung av Aragonien, Valencia och Sicilien, samt greve av Barcelona på 1280-talet. Hans söner blev kungar av Mallorca, Sardinien och Korsika.

Ovan beskrivna skeende kan förtydligas grafiskt.   << se här >>

         

Klicka för större bild

Dubbel denaro 1282-1285,
Pedro III "den store", Messina

         

Klicka för större bild

Dinero 1336-1387,
kung Pedro IV,  Barcelona






Kung Martin I − den siste av ätten Barcelona på Aragoniens tron

Kung Pedro IV av Aragonien (f.1319 d.1387) hade två söner. Äldste sonen Juan efterträdde honom men han fick inte någon manlig avkomma och han efterträddes därför av sin yngre bror Martin d.ä. Denne Martin överlevde sin ende son, Martin d.y., och därmed stod det klart att Martin d.ä. skulle bli den siste aragoniske kungen av ätten Barcelona. Martin d.y. hade varit kung av Sicilien och hans död år 1409 innebar att Sicilien förlorade sin självständighet. Ön blev en del av Aragonien.

När Martin d.ä. dog år 1410 efterträddes han av Fernando I av ätten Trastamara. Fernando var kung av Aragonien, Valencia och Sicilien. Han kallade sig även greve av Barcelona, så titeln levde vidare men ätten var utdöd.

Ovan beskrivna skeende kan förtydligas grafiskt.   << se här >>




Mynt inom imperiet Aragonien-Katalonien

I Valencia lät Martin I slå myntet RAL. Inom imperiet fanns följande närbesläktade mynt:
Barcelona - CROAT
Sardinien - REAL
Sicilien - PIERRALE
Valencia och Mallorca - RAL

Alla dessa mynt hade sinsemellan olika värde. Till och med RAL från Valencia och Mallorca hade olika värde. Martin I bestämde sig för att göra någonting åt detta. När han presenterade ett förslag till myntreform möttes han av ett kompakt motstånd och han slog myntreformen ur hågen.


Ral  1396 - 1410, Martin I (d.ä.), Valencia
23,4 mm   3,285 g   Ref: MEC(6) 180

Åts omskr: + MARTIN9 : DEI GRACIA : REX :ARA
Martin, av Guds nåde, kung av Aragonien

Frs omskr: + UALENCIE : MAIORICARUM : SAR
Valencia, Mallorca, Saragosa

Åtsidans och frånsidans omskrifter ska läsas sammanhängande.





Martin9, vad betyder det?

När visigoterna kopierade latinska texter, hittade de på en del knep för att förenkla skrivarbetet och ett antal förkortningar etablerades. Den i latinska texter så ofta förekommande ändelsen US ersattes t.ex. med apostroftecken. Ofta utformades apostroftecknet som en upphöjd arabisk 9:a.

Medeltidens stämpelsnidare tillämpade ibland visigoternas knep när det var svårt att få plats med omskrifter på mynt, men man skrev inte apostroftecken. Istället skrev man en arabisk 9:a i slutet av ordet. MARTIN9 i åtsidans omskrift på ovanstående mynt ska således läsas MARTINUS.

Ännu under svensk stormaktstid kunde det hända att man ersatte US med 9. Gustav II Adolf lät bland annat slå ettöringar i koppar i Arboga, och på vissa av dessa ettöringar kan vi läsa ADOLPH9 i betydelsen ADOLPHUS.


Öre, Arboga 1628, Gustav II Adolf
foto Misab 7, obj 543





Referenser
MEC(6)  Crusafont m fl, Medieval European Coinage, Vol 6, New York 2013.
MEC(14)  Grierson m fl, Medieval European Coinage, Vol 14, New York 1998.
Misab  Myntauktioner i Sverige AB


Fotnoter
[1]   Jaca var huvudstad i Aragonien. Staden var ursprungligen en liten keltisk by.



Foto och grafik av författaren där ej annat anges.


Dokumenthistorik
2015-09-10   Dokumentet skapat




          Senast uppdaterad 2017-06-22           Copyright © 1996-2017           Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 33 Stockholm           tel 08 - 667 55 98