In English   I   Webbkarta   I   Om webbplatsen

2018-11-11

 

Från österrikisk guldiner till amerikansk silverdollar

Av Lennart Castenhag

I medeltidens slutskede, i österrikiska Tyrolen, präglades ett stort silvermynt som kom att kallas guldiner. Myntet blev succé som handelsmynt och inspirerade grevar och hertigar i Tyskland att prägla liknande mynt, men de kom att kallas taler. I Sverige hakade vi på trenden och präglade daler. I slutet på 1700-talet kom det amerikanska silvermyntet dollar. Översiktligt beskrivs här händelseutvecklingen.


1/2 daler sölffmynt 1710, Karl XII, Avesta
(objektet på bilden är en plåtmyntkopia)

 

Det tyska hertigdömet Österrike uppstod i mitten av 1100-talet med Henrik II Jasomirgott av huset Babenberg som hertig [1]. År 1246 avled hertig Fredrik II "den stridbare" utan att efterlämna någon avkomma vilket innebar att den Babenbergska ätten utslockande i Österrike och ett interregnum inträdde.

Österrikes adelsmän valde år 1251 den artonårige Ottokar från Böhmen till hertig av Österrike och två år senare blev han även kung av Böhmen-Mähren. På 1260-talet utökade Ottokar sitt maktområde med Steiermark och Kärnten. Ottokars väg tycktes ligga öppen för att lägga under sig hela det tyskromerska riket, men Rudolf av Habsburg stod i vägen. De möttes på slagfältet i augusti 1278 och där slutade Ottokar II:s sina dagar. Därmed hade Habsburgarna tagit makten i Österrike.

Sigismund (1427-1496) av ätten Habsburg var hertig av Österrike från år 1439. Han blev ärkehertig år 1477 samt greve av Tyrolen. I bergen i Tyrolen fanns rikliga silverfyndigheter vilket lade grunden till en omfattande produktion i myntverket i Hall (strax öster om Innsbruck) från och med år 1477[2].



Sigismund lät år 1486 prägla ett silvermynt med en diameter av 42 mm och en vikt av lite drygt 31 gram. Myntet kallades guldiner och blev ett populärt handelsmynt.

Klicka på myntet för större bild

Guldiner 1486, ärkehertig Sigismund, Hall (Tyrolen)
Diam 42 mm   vikt 31,72 g.   Ref: Davenport 8087.
Omskrift: SIGISMVNDVS * ( ) ARCHIDVX AVSTRIE
Sigismund ärkehertig Österrike
 
Foto: Sincona AG





Wilhelm II av Hessen inspirerades av det österrikiska handelsmyntet och lät prägla guldengroschen år 1502

Klicka på myntet för större bild

Guldengroschen 1502, Wilhelm II, Kassel, Hessen
Diam 38 mm   vikt 29,2 g.   Ref: Schütz 368.0; Davenport 9267.
 
Åtsida: Sköld med det krönta hessiska lejonet.
Omskrift: + WILHEMVS : D : G : LANTGRAVIVS : HASSIE
Wilhelm av Guds nåde lantgreve av Hessen
 
Frånsida: Heliga Elisabeth i helfigur som håller en modell av en kyrka.
Omskrift: GLORIA : REI ( ) PVBLICE : 1502 *
i berömliga gärningar regerande.
 
Foto: Fritz Rudolf Künker GmbH





Grevarna Schlick från grevskapet Bassano i Italien hade lyckats förvärva en dal i Böhmen, nära gränsen till Meissen, med rikliga silverfyndigheter[3]. Bröderna Schlick insåg att det bästa sättet att få god avkastning från sina silvergruvor var att prägla stora handelsmynt i gott silver. I Joachimsthal i Böhmen lät de prägla ett silvermynt som till storlek och vikt anslöt sig till guldinern från Österrike och guldengroschen från Hessen. De kallade sitt mynt thaler grossen groschen, men namnet blev för krångligt så det ändrades till thaler groschen, vilket sedan blev endast thaler. Kung Ludvig av Böhmen figurerade i omskriften på myntets frånsida.

Klicka på myntet för större bild

Thaler, c:a 1517/1518, bröderna Schlick, Joachimsthal
Diameter och vikt ungefär som mynten från Österrike och Hessen.
Referens: Davenport 8138
 
Åtsida: Sankt Joachim bakom en vapensköld. Han omges av bokstäverna S och I.
Omskrift: AR : DOMI : SLI : STE : ET : FRA : CO : D : b
vilket är en förkortning av
AR[ma] DOMI[norum] SLI[corum] STE[fani] ET FRA[tres] CO[mitum] D[e] B[assano]
vilket kan översätts med
Vapensköld för herrarna Schlick, Stefan och hans bröder, grevar av Bassano.
 
Frånsida: det böhmiska lejonet.
Omskrift: LVDOVICVS : PRIM : D : GRACIA : R : bO
vilket är en förkortning av
LVDOVICVS PRIM[us] D[ei] GRACIA R[ex] BO[emie]
vilket kan översättas med
Ludvig I, av Guds nåde, kung av Böhmen.
 
Foto: Fritz Rudolf Künker GmbH



Observera att det är grevarna Schlick som är myntherrar. Kung Ludwig I är förpassad till frånsidan.

Bokstäverna S och I i åtsidans fält står för Sankt Joachim. Han var äkta man till sankta Anna, och dessa bägge var föräldrar till jungfru Maria. Detta kan vi läsa om i den apokryfiska skriften, Jakobs protoevangelium.




Mansfeldgrevarna i Tyskland präglade taler med bilden av sankt Göran på frånsidan. Myntet kom att kallas S:t Georgtaler.

Klicka på myntet för större bild

S:t Georgtaler 1589, Peter Ernst I och Bruno II, Mansfeld.
41,3 mm   28,63 g   Ref: Davenport 9510
Myntet hade ungefär samma utformning under åren 1588-1600.
Myntmästare: BM   Myntort: Eisleben
 
Åtsida: grevarnas av Mansfeld vapensköld
Omskrift: PETER ERN BRVNO GE HA G P
vilket kan översättas med
Peter Ernst, Bruno, Gebhard och Johann Georg
 
Frånsida: S:t Göran och draken
Omskrift: COMI E DOMI I MANSFE NOB DO I HE
vilket är en förkortning av
COMITES ET DOMINI IN MANSFELD NOBILES DOMINI IN HELDRUNGEN
vilket kan översättas med
Grevar och herrar av Mansfeld, ädla herrar till Heldrungen
 
Foto L Castenhag



Heldrungen var mansfeldgrevarnas slott och sankt Göran var deras skyddshelgon. Sanktgeorgtalern blev snabbt mycket populärt bland soldaterna i Europa eftersom den ansågs besitta magisk kraft och vara till beskydd. Soldaterna kom såleds att bära sanktgeorgtalern som amulett.

Under åren 1598-1600 var det inbördeskrig i Sverige eftersom hertig Karl ville få bort brorsonen Sigismund från tronen. Kanske hade någon av hertig Karls soldater en sanktgeorgtaler på sig, ty en sådan hittades år 1955 när man schaktade för tunnelbanan i centrala Stockholm − en sanktgeorgtaler från 1595. Myntet var en del av ett lite större skattfynd − Solbergaskatten. Namnet kommer av att schaktmassorna från tunnelbanebygget dumpades i Solberga, och det var där som skatten upptäcktes.




Gustav I lät år 1534 prägla daler som internationellt handelsmynt med storlek och vikt som någorlunda motsvarande talermynten på kontinenten.

Klicka på myntet för större bild

Daler 1534, "Baretten", Gustav I, Stockholm
Diam ca 40 mm   vikt 28,85 g.   Ref: Davenport 8691; SM 98.
Sveriges första daler
 
Åtsida: Konungen sedd framifrån i helfigur med halvlång mantel.
På huvudet har kungen en platt hatt (en "barett").
I höger hand håller han ett svärd
och i vänster hand håller han ett riksäpple.
I fältet står årtalet 1434 som bryts av kungens porträtt.
Omskrift: GOSTAVS DEI G R ACI REX SVECI
Gustav av Guds nåde kung av Sverige
 
Frånsida: MONETA NOVA STOCK HOLM
Nytt mynt från Stockholm
 
Foto: Misab 21


Enligt Christer Berggren, som har haft myntet i sin ägo, finns det idag endast 6-7 kända exemplar av detta mynt på privat hand.




Klicka på myntet för större bild

Daler 1534. "Spiran". Gustav I, Stockholm
Diam ca 39 mm   vikt 28,89 g.   Ref: Davenport 8693; SM 102.
 
Åtsida: Kungen med låg krona sedd framifrån
och med huvudet vänt åt höger.
I höger hand håller han spiran.
Årtalet 1534 bryts av kungens huvud.
Omskrift: GOSTAV9 D G SVECIE GOTHOZ Q3 REX
vilket är en förkortning av
GOSTAVUS D[ei] G[ratia] SVECIE GOTHO[umque] REX
Gustav av Guds nåde Sveriges och göternas konung
 
Frånsida: den krönta riksskölden.
Omskrift: OMNIS POTESTAS A DO EST AD 15 L
vilket kan översättas med
All makt från Gud är. I herrens år 15 L
 
Foto: Misab 21

Myntet finns även med årtalet 1535.

Enligt Christer Berggren, som har haft myntet i sin ägo, finns det idag endast 5-6 kända exemplar av detta mynt på privat hand. Myntet är således något mer sällsynt än "Baretten", men priset på samlarmarknaden är det omvända.



Utvecklingen i Sverige

Den svenska dalern från 1534 och 1535 innehöll 28 gram finsilver. År 1542 sänkte Gustav Vasa dalerns finsilvervikt till 25,5 gram. Detta fick till följd att många dalermynt från 1534 och 1535 smältes ned eller försvann ut ur landet vilket, enligt Christer Berggren, är anledningen till att de idag är så sällsynta.

Dalern kom att präglas av de svenska kungarna under många år, men år 1604 ändrades namnet till riksdaler. Den sista riksdalern slogs år 1855. Därefter övergick man till 4 riksdaler riksmynt fram till och med år 1871. Finsilvervikten var fortfarande 25,5 gram.


De stora plåtmynten − "svensk daler"

De stora plåtmynten av koppar med inskriften "daler silvermynt", som präglades under åren 1644 − 1768, är ett spännande kapitel i den svenska mynthistorien. De togs ur cirkulation i samband med Gustav III:s myntrealisation den 1 jan 1777 och är idag eftertraktade på samlarmarknaden.


1 daler silfmynt 1746, Fredrik I, Avesta
myntet är i det närmaste avbildat i naturlig storlek
vikt 738 g   Ref: SM 267
 
foto Misab 24



US Dollar

Dollar som begrepp kommer av taler och idag är det många länder världen över som benämner sin valuta dollar.

Silvermyntet dollar präglades första gången i USA år 1794. En bild av det myntet visas nedan. Av de mynt som här har presenterats, torde USA:s första silverdollar vara det absolut högst värderade på samlarmarknaden. När myntet såldes på Stack's & Bowers i januari 2013 klubbades det för 10 miljoner dollar. Antagligen kommer ägaren att få tillbaka sina pengar och mer därtill den dagen myntet läggs ut till försäljning.

Flowing Hair Silver Dollar 1794
Diam 39,5 mm   vikt 26,96 g
USA:s första silverdollar
(Green-Contursi-Cardinal Specimen)
 
Foto: Stack's & Bowers Galleries, New York




Fotnoter

[1]   Österrike hade tidigare varit ett markgrevskap i tyskromerska rikets östra kant.

[2]   Se http://numismatik.se/2artiklar/Kreutzer_Sigismund/Kreutzer.php

[3]   Grevarna Schlick var fem bröder: Stephan (död 1526), Burian (död 1532),
       Hieronymus (död 1550), Heinrich (död 1528) och Lorenz (död 1581).
       Stefan Schlick var äldst och han var greve av Bassano under åren 1487-1526.


Grafik av författaren.


Litteratur

Davenport, John S. European Crowns 1484-1600. Frankfurt am Main 1977.

Davenport, John S. German Talers. Frankfurt am Main 1979.

Ahlström, Almer, Hemmingsson. Sveriges mynt 1521-1977 (SM-boken). Stockholm 1976.

Berggren, Christer. Mina mynt, samling & anekdoter. Piteå 2015.

Appelgren, T G. Gustav Vasas Mynt. Stockholm 1933.

Schütz, Artur. Die Hessischen Münzen des Hauses Brabant. Vol 2, 1308-1509. Kassel 1995.




Dokumenthistorik
2018-11-11   Dokumentet skapat




          Senast uppdaterad 2018-11-30           Copyright © 1996-2018           Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 33 Stockholm           tel 08 - 667 55 98