In English   I   Webbkarta   I   Om webbplatsen

2014-12-28

 

Ett kombinerat bysantinskt och sassanidiskt mynt

Av Curt Ekström

Cécile Morrisson från Paris tilldelades i mitten av oktober 2014 i Göteborg Gunnar Holst-medaljen för sina framstående studier av bysantinska mynt. Undertecknad hade förmånen att träffa henne, delta i ceremonin och åhöra två av hennes tre föredrag. Samtidigt gavs tillfälle för möte och diskussion med Yngve Karlsson, expert på sassanidiska mynt.

Dessa två numismatiska inriktningar kombinerades på ett oväntat sätt under göteborgsbesöket i samband med ett köp av ett enkelt bysantinskt kopparmynt i mynthandeln Skarabé i Antikhallarna. Det var närmast för den ovanliga valören 12 nummi med beteckningen IB på myntet, präglat enbart i Alexandria, som det köptes. Som vanligt är kvaliteten på bysantinska kopparmynt ganska låg.


förstoring 5 ggr
AE 12 nummi. (Alexandria, 17. 5 mm, 6.81 g).
Åtsida: Byst av sassanidisk kung/Heraklius med korsprydd krona, stjärna till vänster och halvmåne till höger.
Frånsida: Stort IB, däremellan kors på glob,
AΛEΞ därunder.

Hemkommen och vid närmare studier visade sig myntet ha en intressant historia. Den bysantinske kejsaren Heraklius regerade i Konstantinopel mellan 610 och 641 e.Kr. Sassaniderna med kung Khusro II gjorde under denna tid stora erövringar i Mindre Asien. År 614 intogs Jerusalem och Jesu kors bortfördes, och år 618 besegrades Egypten. Heraklius startade en motoffensiv år 622, och efter sex års hårda strider hade Heraklius år 628 besegrat Khusro II, återfört Jesu kors till Jerusalem och återtagit Egypten.

Enligt en bok av Wolfgang Drösser, Christus auf Münzen − Rom, Byzanz und Axum, inköpt på Bode-museet i Berlin under uppsalaklubbens berlinresa i början av november 2014, beskrivs det bysantinska myntet ovan som ett exempel där en ockuperande makt övertar myntpräglingen och placerar sin härskare på åtsidan. De sassanidiska insignierna stjärnan och halvmånen framförs som bevis för detta. Frånsidan är som i tidigare mynt av detta slag försett med ett kors − detta för att tillfredsställa den kristna befolkningen. Förekomsten av "normala" 12 nummi-mynt med Heraklius och hans son Heraklius Konstantin från Alexandria talar för att det speciella myntet ovan präglades under den sassanidiska ockupationen 618-628. Denna tolkning ges även i de flesta värderings- och auktionskataloger. En alternativ tolkning är att myntet präglades av Heraklius efter återerövrandet av Egypten, och att åtsidesporträttet visar just Heraklius. Stjärnan och halvmånen skulle i så fall vara medtagna för att visa att han besegrat det sassanidiska riket. Korset på åtsidesfigurens krona, som talar för denna tolkning, syns inte på bilden av det än mer slitna och korroderade myntet i Drössers bok.

Nedan ges ett par exempel på mer typiska mynt av Heraklius och av Khusro II − Heraklius med korsförsedd krona och Khusro II med de sassanidiska insignierna stjärna och halvmåne.


förstoring 3 ggr
AV solidus. (Konstantinopel, 20 mm 4.49 g).
Åtsida: Heraklius och hans son Heraklius Konstantin med krona och kors.
Frånsida: Kors på tre steg, CONOB därunder.



förstoring 2 ggr
AR drachm. (Shiraz, 30 mm, 3.97 g).
Åtsida: Khusro II, i kanten fyra gånger stjärna med halvmåne.
Frånsida: Eldaltare med två väktare, i kanten fyra gånger stjärna med halvmåne.



Nedanstående bild av en emaljerad förgylld kopparplakett från 1160-1170, ursprungligen placerad på ett kors, visar Heraklius besegra Khusro II.


Khusro II besegras av Heraklius. Louvren, Paris (Wikipedia)

Denna lilla betraktelse visar på tjusningen med myntsamlande, och hur till synes vitt skilda delar av samlingen ibland kan korsbefruktas.


Foto av författaren där inget annat anges


Referens: Wolfgang Drösser, Christus auf Münzen − Rom, Byzanz und Axum. Bonn, 2011.



          Senast uppdaterad 2017-10-19           Copyright © 1996-2017           Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 33 Stockholm           tel 08 - 667 55 98