In English   I   Webbkarta   I   Om webbplatsen

2017-02-28

 

Medeltida mynt från Böhmen o Mähren

Av Lennart Castenhag


I Karl den stores rike, i den löst kontrollerade delen längst i öster, uppstod hertigdömet Böhmen-Mähren. Där präglades för 1000 år sedan denarer av hög kvalitet. Silvret kom från hertigdömets egna silverfyndigheter. Det är därför ingen tillfällighet att de första talermynten präglades just i Böhmen i början på 1500-talet.

Landområdet för det medeltida Böhmen-Mähren motsvaras idag av Tjeckien.



Tyskromerska riket år 972 under kejsar Otto I.   Längst i öster är Böhmen-Mähren beläget.


Karl den store lät kröna sig av påven år 800. Därmed hade kristendomen fått fäste i Frankerriket. Hertig Borivoj I (852-889) av Böhmen var den förste hertigen av Premysl-ätten som lät döpa sig vilket fick gynnsam effekt för kristendomen i den östliga utposten. Se Premysl-ättens släktträd i slutet av artikeln.

Wenceslaus av Premysl-ätten föddes år 907 och han spåddes en lysande framtid som Böhmens regent, men år 935 blossade maktintriger upp vid hovet och han mördades av sin bror. Wenceslaus helgonförklarades nästan genast efter sin död.



Wenceslaus mördas av sin bror Boleslav samtidigt som en präst blockerar dörren för hans flykt. Bokmålning i en handskrift från 900-talet tillskriven Gumpold von Mantua.
Boken finns idag i Biblioteca Augusta i Wolfenbüttel


I mitten av 1000-talet behärskades Böhmen och Mähren fortfarande av ätten Premysl. Man hade enats om att ättens huvudman skulle inneha rollen som hertig av Böhmen. Övriga medlemmar av Premysl-ätten delade upp Mähren mellan sig och styrde sina små furstendömen självständigt och egensinnigt.

År 1198 slogs Böhmen och Mähren samman till ett kungarike under kung Ottokar I. Mähren miste sin självständiga ställning och det sammanslagna Böhmen-Mähren blev kort och gott Böhmen.

År 1306 mördades Wenceslaus III. Han hade ingen manlig avkomma och blev därför den siste regenten av Premysl-ätten. Hans syster Anna gifte sig med hertig Henrik av Kärnten som blev Böhmens kung år 1307.

Annas syster Elisabeth kunde inte tåla Henrik av Kärnten. Hon lockade Johan av Luxemburg att driva ut Henrik ur Böhmen, vilket skedde år 1310. Elisabeth gifte sig med Johan som blev Böhmens kung samma år.

Den siste Böhmiske kungen av den Luxemburgska ätten var Sigismund som också var kejsare av det Tyskromerska riket samt kung av Ungern-Kroatien. Sigismund gick ur tiden år 1437 varefter den Habsburgska ätten kom till makten i Böhmen genom att Sigismunds dotter Elisabeth gifte sig med Albert II. Han var kung av Böhmen, Ungern, Kroatien och Tyskland samt hertig av Österrike. Under Alberts första år som Böhmens regent (1438) grundades universitetet i Prag vilket innebär att det är ett av Europas äldsta universitet.

Det Habsburgska styret tog slut genom att Albert II:s son, Ladislaus, inte fick någon tronarvinge (han gifte sig aldrig). Därigenom kom den Jagielloniska ätten på Böhmens tron. Vladislaus II var kung av Böhmen 1471-1516 samt kung av Ungern-Kroatien 1490-1516.

Vladislaus II efterträddes av sonen Ludvig I som var Böhmens, Ungerns och Kroatiens kung under åren 1516-1526. I början av kung Ludvigs regeringstid (omkring år 1517) präglades det första talermyntet i Joachimsthal i västra Böhmen. Talern blev på grund av sin höga silverhalt snabbt ett populärt handelsmynt som kom att präglas även i andra riken, exempelvis Sverige. Gustav Vasa slog daler från år 1534 och framåt.



Taler från omkring år 1517.

ÅTSIDA

AR : DOMI : SLI : STE : ET : FRA : CO : D : B

står för

AR[ma] DOMI[norum] SLI[corum] STE[fani] ET FRA[tres] CO[mitum] D[e] B[assano]

vilket ofta översätts med

Mynt[1] av mästarna Schlick, Stefan och hans broder, grevar av Bassano.

I fältet ser vi Sankt Joachim bakom en vapensköld. Han omges av tecknen S och I, vilket står för Sankt Joachim. Han var äkta man till sankta Anna, och dessa bägge var föräldrar till jungfru Maria. Joachim och Anna figurerar i en apokryfisk skrift, Jakobs protoevangelium.

FRÅNSIDA

LVDOVICVS : PRIM : D : GRACIA : R : BO

står för

LVDOVICVS PRIM[us] D[ei] GRACIA R[ex] BO[emie]

vilket kan översättas med

Ludvig I, av Guds nåde, kung av Böhmen.

I fältet ser vi det böhmiska lejonet






Ett axplock silvermynt från Böhmen-Mähren


Bretislaus (f.1002/1005 d.1055), prins av Böhmen, furste av Mähren

Oldrich, hertig av Böhmen från år 1012, lyckades, tillsammans med sonen Bretislaus, år 1029 att återta kontrollen över Mähren (som tidigare hade erövrats av Polen) och Bretislaus fick Mähren som förläning. Se följande mynt som Bretislaus lät prägla under sin tid som furste av Mähren.


Förstoring 4 ggr

AR denar 1029 − 1034, prins Bretislaus, myntort Prag
20,0 mm   1,015 g   ref: Cach 310   foto L Castenhag

Åtsida: + BRACISLAVI
Bretislaus
Inom inre pärlringen ser vi fyra kors i korsformation

Frånsida: VENCEZNVS
Wenceslaus
I fältet ser vi St Wenceslaus med upplyfta händer i en välsignande gest.




Bretislaus I (f.1002/1005 d.1055), hertig av Böhmen

Bretislaus I blev hertig av Böhmen vid faderns frånfälle år 1034. Bretislaus ansågs vara en "bastard" eftersom hans mor var en enkel bondflicka och han fick därför problem med att skaffa sig en gemål av adlig familj. Bretislaus löste problemet genom att enlevera Judith av Schweinfurt som med tiden gick med på att ingå äktenskap med honom. Hon födde åt honom fyra söner varav tre blev Böhmens regenter i tur och ordning. Se följande mynt som är slaget för hertig Bretislaus I.


Förstoring 5 ggr

Denar 1037 − 1055, Bretislaus I, Böhmen
16,0 mm   0,925 g   ref Cach 322   foto L Castenhag

Åtsidans omskrift: BRACIZLAVS DVX
hertig Bretislaus
i fältet ser vi en man en face

Frånsidans omskrift: SCS WENCEZLAVS
sankt Wenceslaus
I fältet ser vi sankt Wenceslaus med korsstav.




Kung Ottokar I (f. cirka 1155 d. 1230)

År 1198 blev Böhmen ett kungadöme under kung Ottokar I som regerade fram till år 1230. Se nedanstående mynt som är slaget för kung Ottokar I. Det märkliga är att Ottokar I:s mynt så gott som alltid är svagpräglade − särskilt i periferin, så att omskrifterna är omöjliga att tyda. Efter en genomgång av en mängd auktionskataloger har inte något mynt kunnat hittas som ger någon ledtråd till omskrifternas lydelse. Lite längre ned på sidan visas en skiss ur Donebauers bok från 1890, men den är inte heller till någon hjälp.


Förstoring 4 ggr

Pfennig 1192 − 1230, Ottokar I, Böhmen
(mynttypen präglades redan under Ottokars tid som hertig)

19,7 mm   1,220 g   ref Cach 663   foto L Castenhag

Endast rester av omskrifterna finns med på grund av svag prägling, vilket är vanligt på kung Ottokars mynt. I åtsidans fält ser vi kung Ottokar I på sin tron med liljespira i vänster hand. Höger hand hålls i en välkomnande gest. I frånsidans fält ser vi sankt Wenceslaus med en korsstav. På ömse sidor om korsstaven S och S.



Donebauer nr 552



Kung Johan I (f. 1296 d. 1346)

Johan I, av ätten Luxemburg, var Böhmens kung under åren 1310-1346. Se följande mynt som är slaget för kung Johan I.


Förstoring 3 ggr

Prager Groschen 1310 − 1346, Johan I, Böhmen
27 mm   3,87 g.   ref: Castelin 36     foto L Castenhag

Åtsidans omskrifter: + DEI GRATIA REX BOEMIE
+ IOHANnES PRIMVS

Med Guds nåde Böhmens kung. / Johan I
Bildmotiv: en krona

Frånsidan omskrift: GROSSI PRAGENSES
Groschen från Prag
Bildmotiv: det böhmiska lejonet med kluven svans.

Den franska "turnosen" (Gros Tournois), som hade blivit ett populärt handelsmynt i slutet av 1200-talet, och som även präglades i Tyskland, var förebild för Johan I:s mynt.

Se här   http://sonesgarden.se/Silvergalleriet/6-Sgall-Turnose-id-2191.html

och här   http://sonesgarden.se/Silvergalleriet/10-Sgall-Koln-Walram.html




Kung Vladislaus II (f. 1456  d. 1516)

Vladislaus II, var Böhmens kung under åren 1471-1516. Han var även Ungerns kung under åren 1490-1516. Vladislaus var av den Jagiellonska ätten - son till kung Kasimir IV av Polen och Elisabeth av Böhmen.

Vladislaus lät bland annat slå enkelsidiga weisspfennig enligt följande.


Förstoring 5 gr

Weisspfennig 1471 − 1516, Vladislaus II, Böhmen
13,2 x 14,8 mm   0,305 g     Myntort: Kuttenberg [2]
Ref Donebauer 962     foto L Castenhag
Myntet är enkelsidigt. Eventuellt mönster på frånsidan är att bortse från.

Åtsidans omskrift: + WLADISLAVS SECVNDVS
Vladislaus II
Bildmotiv: det böhmiska lejonet

I Ungern lät Vladislaus slå ungerska denarer, marginellt större än ovanstående weisspfennig, men de var dubbelsidiga. Se här >>




Böhmens regenter fram till år 1564





Grafik av författaren


Fotnot

[1} Ordagrant står det:   Vapensköld för herrarna Schlick . . . . .
Stefan Schlick var greve av Bassano under åren 1487 − 1526

[2} Den medeltida staden Kuttenberg ligger 70 km öster om Prag.


Litteratur

Cach, F. Nijstarrsé ceské mince. Prag 1974

Castelin, K. Grossus Pragensis. Braunschweig 1973

Fiala, E. Beschreibung der Sammlung böhmischer Münzen und Medaillen des Max Donebauer.
                Prag 1889


Dokumenthistorik
2017-02-28   Kompletterat med att beskriva en weisspfennig 1471-1516.
2017-01-05   Dokumentet skapat




          Senast uppdaterad 2017-03-06           Copyright © 1996-2017           Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 33 Stockholm           tel 08 - 667 55 98