In English   I   Webbkarta   I   Om webbplatsen

2016-02-14

 

Fem speciella valutor

av Anton Johansson, Sundsvall

I dagens samhälle har vi många världsvalutor som resten av världen följer och sätter sina kurser efter. Bland dessa brukar man räkna in den amerikanska dollarn, engelska pundet och euro, som många länder i Europa använder sig av. Även om flera lokala valutor har fallit bort genom åren, så kommer nog aldrig den traditionen att försvinna helt. Det ligger i vår natur att hitta nya betalningsmedel och sätt att utveckla dem på, och på vägen kan det ibland skapas märkliga exempel på detta. Här listas fem exempel på mycket intressanta valutor.

       

Zimbabwiska dollar

För er som har koll på finanshistoria så vet ni att det har funnits några ordentliga börskrascher. Nyligen befann sig Island i en ekonomisk kris och vem kan glömma Wall Street-kraschen år 1929? Zimbabwe representerar dock det värsta fallet utav hyperinflation under modern tid.

För att köpa ett ägg var du år 2008 tvungen att betala 50 miljarder zimbabwiska dollar, efter att inflationstakten hade stigit till 2,2 miljoner procent. Man tog det briljanta beslutet att hela tiden trycka ut sedlar med högre och högre valörer. Till slut hade man en sedel med valören 100 triljoner dollar. Dåvarande presidenten ansåg att felet låg hos andra länder som saboterade för Zimbabwe.

År 2009 övergav man sin dollar och använder numera bara utländsk valuta, så som euro och pund.


Det mongoliska John F Kennedy-myntet

Det engelska uttrycket "Money talks" får en helt ny mening genom det mynt som Mongoliet beslutade sig för att släppa år 2007. På mynten är den tidigare amerikanske presidenten John F Kennedy avbildad, och det släpptes som en hyllning till honom och den politik han stod för.

Det märkvärdiga med myntet är att det finns en knapp i mitten. Trycker du ner knappen så kommer du att höra en del utav Kennedys "Ich bin ein Berliner"-tal. Idag är de flesta mynten uppköpta utav samlare och det finns bara ett fåtal exemplar kvar där talet ännu inte upphört att fungera. Myntet kan dock fortfarande användas som betalningsmedel. Det har ett värde av ca 2 svenska kronor.




Bitcoin

En ny typ av valuta som endast fungerar över internet heter bitcoin. Du kan betala via mobilen genom att skanna den mot en annan telefon eller betala som du vanligtvis gör över internet. Ett betalningsmedel som bara fungerar viralt är någonting som de flesta välkomnar som en ny och fräsch idé. Någonting annat som talar för bitcoin är just att det går snabbt att skicka pengar mellan olika länder, och man kan dessutom göra det anonymt.

Efter att ha skapats år 2009 så har valutan utvecklats i en rasande fart. Snabbt hörde man om folk som tjänade pengar på att köpa och sälja bitcoins. Det blev ett smidigt medel att använda sig av inom flera områden och olika företag insåg snabbt värdet, investerade och spred valutan. Valutan anses vara mycket trygg och enkel att handla med.


De heliga mynten i Palau

Det lilla öriket utanför Filippinernas kust har en vana att tillverka mycket speciella mynt. Palau, som under andra världskriget blev ockuperat av både Japan och USA, är ett katolskt land. Detta ser man tydligt på ett av deras mynt vilket har en bild av jungfru Maria. Inuti myntet finns det heligt vatten från Frankrike, och det tillverkades i jungfruns ära.

Men det finns fler spännande mynt att hämta från Palau. År 2010 släppte man ett 5 dollarmynt med en riktig pärla inuti. Pärlan, som väger 25 gram, ska representera värdet och skatterna som man kan fynda i det stora havet som omringar paradisöarna.




Tysk trävaluta

Kanske inte den bästa valutan att förvara I plånboken, men för ett fattigt Tyskland efter första världskriget så hjälpte dessa sedlar utav trä landet att bygga upp sin ekonomi igen. När det stora kriget var över så gick Tysklands ekonomi in i en depression och man blev tvungna att skapa "emergency cash", som det kallades.

Mestadels bestod sedlarna utav trä, men de kunde också bli tryckta i aluminium, tyg och på spelkort. Detta gjorde man för att rädda den lokala handeln och man använde sig utav dessa tills det att riksbanken kunde återhämta sig.







          Senast uppdaterad 2017-04-18           Copyright © 1996-2017           Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 33 Stockholm           tel 08 - 667 55 98